Eftersom att jag nu har valt att ta paus med hästarna tills jag är klar i gymnasiet tänkte jag berätta lite om min ryttarkarriär ändå, eftersom att hästarna har haft den största delen av mitt liv så blir det lite att det ändå kommer komma upp inlägg då och då om hästar.
Jag började från allra första början rida på Ågesta RK i Stockholm 2003 och red där då i 6 år. Red endast ponnysar under tiden där. Min mamma har även tidigare tagit hand om en häst som var unghingst som sen såldes till Ågesta. Tog paus ett år sen med hästar tills jag hittade en gård som ligger 15 min ifrån mig med promenad. Började rida där och red där då från 2009 till 2013.
Under 2012 började jag även rida privat. Jag blev då medryttare och min medryttarhäst hette Danny (Dancing Danny Boy) och är världens snällaste. Hade honom flera dagar i veckan och tog hand om honom ofta flera veckor då ägaren ofta reste iväg till Barcelona. I slutet av januari 2013 flyttades han till Barcelona där ägarens mamma bor. Genom detta medryttarskap har jag även skaffat mig en vän för livet, nämligen Dannys ägare.
2012 var jag även med om en allvarlig ridolycka. Vi tolkade och min häst drog iväg i full galopp och jag satt barbacka. Hade ingen chans att sitta kvar och landade med en kraftig smäll på min rygg. Hade svårt att ställa mig upp och trodde det var dom sista minuterna i mitt liv, jag har aldrig haft så ont någonsin i mitt liv. Fick kraftiga blödningar i ländryggen och rejäl hjärnskakning. Jag önskar inte ens min värsta fiende den smärtan. I ett år hade jag ont i svanskotan och envisades med att inte gå iväg till läkaren. Därefter gick jag iväg till läkaren då jag knappt kunde sitta utan att gråta av smärta när jag ställde mig upp. Kraftig inflammation i svanskotan och fick starka mediciner mot det.
Precis innan olyckan skedde.
Efter att ha slutat rida på gården så skaffade jag mig ännu en medryttarhäst, en islandshäst. Provred i slutet av mars och valde att bli medryttare. Kunde endast rida ut då det inte fanns varken volt eller ridhus på gården. Hästen var hela 25 år gammal men var lika pigg och stark som en 10-åring. Han hann slänga av mig en gång och landade på ryggen och fick problem med ryggen igen. Kände att jag inte riktigt klickade med honom och då jag även är en som gillar att träna och tävla. Men det var en riktigt gosig herre, Tryggur!
Samma år fast i september, 2013, så provred jag en travare vid namn Coby. Jag känner ägaren sen tidigare och hon undrade om jag var ute efter en medryttarhäst. Jag var lite tveksam om erbjudandet men valde att provrida iallafall. Sagt och gjort, jag blev direkt fast för honom och blev medryttare. Hade honom 2 dagar i veckan och varannan helg. Red honom i precis ett år. Planen var att jag skulle ta honom först på foder och sen köpa honom men skolan kom i vägen och han är idag såld till en annan familj. Jag ångrar verkligen inte att jag lärde känna den underbara individen. Han betyder och kommer alltid betyda något för mig.
Nu efter gymnasiet kommer jag istället köpa mig en dressyrhäst hade jag tänkt mig. Sikta mot tävlingsbanorna. Vad det blir för häst får vi se i framtiden!
Julia Wester 